Jag är nog mer vilsen än någonsin just nu, när man trodde att man hade allt och sen fallerar allt.

När man inte har någon som finns där, när man inte kan vända sig till någon, när man sitter ensam som en jävla idiot och undrar vad det egentligen är för fel på en själv.

Jag tror att många känner igen sig, så otroligt jobbigt att inte veta vart man har människor, vem man kan lita på.

Så mycket tankar som bara snurrar, så mycket känslor på en gång.

Från att veta vem man var och vad man vill till att inte veta någonting, inte veta vilken väg man ska välja, det är förjävligt.

Känns som att vad man än gör så gör man fel, så mycket som tär på en.

Tillslut orkar man inte, skiter i allt och man bara inte vill finnas mer.

Mycket som tär på en.

Vet ingenting längre. Det är verkligen läskigt att man inte känner igen sig längre, man är som en främmande person för sig själv.